IOT no REVOLUSAUN INDUSTRIA 4.0
CYBER SECURITY

Iha era dezenvolvimentu
teknologia , termu IT sai popular liután. Ida husi sira maka siberseguransa.
Hanesan guarda seguransa ida ne'ebé proteje ita nia dadus, siberseguransa
presiza atu proteje ita-boot nia dispozitivu sira, sistema sira, rede sira, no
dadus sira hosi ameasa sibernétiku oioin.
Siberseguransa
(Cybersecurity) mai husi lia fuan Ingles
rua: cyber, signifika cyberspace (internet), no security, signifika seguransa.
Terminolojikamente, siberseguransa maka forma protesaun ida ba sistema sira
ne'ebé liga ba internet. Ida-ne'e inklui hardware, software, no dadus. Prátika
sira siberseguransa nian la'ós de'it hala'o hosi ema ida-idak maibé mós hosi
empreza no ajénsia sira.
Etapa sira-ne'e sei
ajuda proteje sentru dadus sira no sistema informasaun sira seluk husi asesu
ne'ebé la autorizadu. Estratéjia siberseguransa ida ne'ebé maka'as bele fornese
protesaun seguransa ne'ebé maka'as hasoru atake sira ne'ebé dezeña atu asesu,
modifika, hamoos, ka estorta sistema no dadus sensivel sira hosi utilizadór
sira. Seguransa sibernétika mós iha
papél ida hodi prevene atake sira ne'ebé maka hakarak atu perturba ka hapara
sistema ka dispozitivu sira nia operasaun.
Tipu sira husi
Seguransa Sibernétika Termu siberseguransa uza iha kontestu oioin, hosi negósiu
to'o komputasaun móvel. Bazeia ba nia tipu, bele fahe ba kategoria jerál oioin:
Seguransa rede nian. Ida-ne'e maka prátika atu asegura rede sira hosi intrusaun
sira, tantu atakante sira ne'ebé maka alvu ho intensaun ba sistema no sira
ne'ebé maka buka oportunidade.
Seguransa aplikasaun
nian: Seguransa aplikasaun nian foka ba mantein software livre hosi ameasa
sira. Vulnerabilidade sira iha software no aplikasaun sira tenke hetan atensaun
durante faze dezeñu no dezenvolvimentu nian, antes programa ne'e implementa.
Ida-ne'e krusiál atu prevene lakon boot sira tuirmai. Seguransa informasaun
nian presiza atu proteje integridade no privasidade dadus nian, tantu durante
armazenamentu no iha tránzitu.de sira.
Seguransa operasionál: Seguransa operasionál abranje prosesu no
desizaun sira ne'ebé uza hodi maneja no proteje ativu dadus nian. Lisensa sira
ne'ebé utilizadór sira iha bainhira asesu ba rede ida no prosedimentu sira
ne'ebé determina oinsá no iha ne'ebé dadus bele rai ka fahe hotu-hotu tama iha
ámbitu seguransa operasionál nian.
Mitigasaun: Prosesu mitigasaun nian maka krusiál ba
kontinuidade negósiu nian. Ida-ne'e define oinsá empreza ka organizasaun ida
hatán ba insidente sibernétiku ka eventu seluk ne'ebé rezulta iha lakon dadus
ka interupsaun operasionál. Polítika rekuperasaun nian define oinsá empreza sei
restaura operasaun sira no informasaun hotu-hotu ba maneira ne'ebé sira iha
antes akontese atake.
Edukasaun ba utilizadór
final: Seguransa dadus nian mós bele hetan kompromete husi fatór ne'ebé
imprevizível liu: ema, ataka utilizadór sira. Ema hotu bele introdús virus ida
iha sistema ida ho inkonsiente hodi la tuir prátika seguransa nian ne'ebé
di'ak. Tanba ne'e, utilizadór sira mós tenke hetan edukasaun kona-ba oinsá atu
hamoos ka ignora anexu email ne'ebé suspeitu, evita ligasaun ba USB
deskoñesidu, troka senha beibeik, no informasaun importante sira seluk ne'ebé
sei suporta seguransa iha organizasaun/empreza ida nia laran. Ameasa sira
ba Siberseguransa
Ameasa sira ba
Siberseguransa Ba sira ne'ebé maka serbisu ho teknolojia no internet, iha
ameasa siberseguransa lubuk ida ne'ebé maka tenke hatene hanesan:
·
Malware : maka
software ne'ebé maka aat, hanesan spyware, ransomware, virus sira, no worm
sira. Ida-ne'e ativa bainhira utilizadór ida klika iha ligasaun ka aneksu
ne'ebé maka orienta utilizadór atu instala software ne'ebé maka aat.
·
DoS (Negasaun ba
Servisu) : Ida-ne'e maka tipu atake sibernétiku ida ne'ebé maka prevene
komputadór ka rede ida atu hatán ba pedidu sira. Distributed DoS (DDoS) halo
buat ne'ebé hanesan, maibé atake ne'e mai hosi rede komputadór nia laran. Atake
DDoS ida bele halakon bandwidth utilizadór nian no kauza lakon ligasaun
servidór nian. Se la atende lalais, vítima nia software no hardware bele hetan
estragu permanente.
·
Phishing : Atake
phishing sira hala'o uza komunikasaun falsu sira, hanesan email sira, hodi lohi
destinatáriu sira hodi loke no ezekuta instrusaun sira ne'ebé maka iha laran.
Instrusaun sira-ne'e bele inklui fornese senha sira ka númeru kartaun kréditu
nian. Objetivu husi phishing maka atu na'ok vítima nia dadus sensivel ka
instala malware iha sira nia dispozitivu. Ida-ne'e sei hamosu prejuízu ba
vítima. Aleinde ezemplu ameasa sira ne'ebé temi iha leten, iha tipu ameasa
siberseguransa barak seluk. Sira nia númeru sei kontinua aumenta tinan ba tinan
tanba teknolojia avansa no protesaun seguransa sira hadi'a.
Maneira hametin seguransa sibernétika
Aplika patch seguransa
no atualizasaun sira ba ita-boot nia sistema operasaun no software. Ida-ne'e
bele ajuda taka vulnerabilidade rede nian ne'ebé maka hacker sira dalabarak
esplora. Uza senha sira ne'ebé forte. Hacker barak hetan asesu ho susesu ba
rede sira hodi adivina senha no naran utilizadór sira. Evita ida-ne'e hodi uza
senha sira no naran utilizadór sira ne'ebé susar atu adivina. Keta haluha atu
troka ita-boot nia liafuan-xave sira beibeik atu prevene vazamentu sira. Uza
Autentikasaun Multi-Fatór (MFA) ba protesaun adisionál. Eduka sira iha ita-boot
nia servisu fatin kona-ba perigu sira hosi phishing. Uza programa antivirus ida
no asegura katak ida-ne'e funsiona ho di'ak.
Ida ne'e maka buat
importante sira ne'ebé ita-boot presiza hatene kona-ba siberseguransa, nia tipu
sira, no oinsá atu hadi'a ita-boot nia seguransa hodi proteje ita-boot nia an
hosi nia perigu sira.
Comments
Post a Comment