IOT no REVOLUSAUN INDUSTRIA 4.0

 

CYBER SECURITY



Iha era dezenvolvimentu teknologia , termu IT sai popular liután. Ida husi sira maka siberseguransa. Hanesan guarda seguransa ida ne'ebé proteje ita nia dadus, siberseguransa presiza atu proteje ita-boot nia dispozitivu sira, sistema sira, rede sira, no dadus sira hosi ameasa sibernétiku oioin.

Siberseguransa (Cybersecurity)  mai husi lia fuan Ingles rua: cyber, signifika cyberspace (internet), no security, signifika seguransa. Terminolojikamente, siberseguransa maka forma protesaun ida ba sistema sira ne'ebé liga ba internet. Ida-ne'e inklui hardware, software, no dadus. Prátika sira siberseguransa nian la'ós de'it hala'o hosi ema ida-idak maibé mós hosi empreza no ajénsia sira.

Etapa sira-ne'e sei ajuda proteje sentru dadus sira no sistema informasaun sira seluk husi asesu ne'ebé la autorizadu. Estratéjia siberseguransa ida ne'ebé maka'as bele fornese protesaun seguransa ne'ebé maka'as hasoru atake sira ne'ebé dezeña atu asesu, modifika, hamoos, ka estorta sistema no dadus sensivel sira hosi utilizadór sira.  Seguransa sibernétika mós iha papél ida hodi prevene atake sira ne'ebé maka hakarak atu perturba ka hapara sistema ka dispozitivu sira nia operasaun.

Tipu sira husi Seguransa Sibernétika Termu siberseguransa uza iha kontestu oioin, hosi negósiu to'o komputasaun móvel. Bazeia ba nia tipu, bele fahe ba kategoria jerál oioin: Seguransa rede nian. Ida-ne'e maka prátika atu asegura rede sira hosi intrusaun sira, tantu atakante sira ne'ebé maka alvu ho intensaun ba sistema no sira ne'ebé maka buka oportunidade.

Seguransa aplikasaun nian: Seguransa aplikasaun nian foka ba mantein software livre hosi ameasa sira. Vulnerabilidade sira iha software no aplikasaun sira tenke hetan atensaun durante faze dezeñu no dezenvolvimentu nian, antes programa ne'e implementa. Ida-ne'e krusiál atu prevene lakon boot sira tuirmai. Seguransa informasaun nian presiza atu proteje integridade no privasidade dadus nian, tantu durante armazenamentu no iha tránzitu.de sira.

Seguransa operasionál:  Seguransa operasionál abranje prosesu no desizaun sira ne'ebé uza hodi maneja no proteje ativu dadus nian. Lisensa sira ne'ebé utilizadór sira iha bainhira asesu ba rede ida no prosedimentu sira ne'ebé determina oinsá no iha ne'ebé dadus bele rai ka fahe hotu-hotu tama iha ámbitu seguransa operasionál nian.

Mitigasaun:  Prosesu mitigasaun nian maka krusiál ba kontinuidade negósiu nian. Ida-ne'e define oinsá empreza ka organizasaun ida hatán ba insidente sibernétiku ka eventu seluk ne'ebé rezulta iha lakon dadus ka interupsaun operasionál. Polítika rekuperasaun nian define oinsá empreza sei restaura operasaun sira no informasaun hotu-hotu ba maneira ne'ebé sira iha antes akontese atake.

Edukasaun ba utilizadór final: Seguransa dadus nian mós bele hetan kompromete husi fatór ne'ebé imprevizível liu: ema, ataka utilizadór sira. Ema hotu bele introdús virus ida iha sistema ida ho inkonsiente hodi la tuir prátika seguransa nian ne'ebé di'ak. Tanba ne'e, utilizadór sira mós tenke hetan edukasaun kona-ba oinsá atu hamoos ka ignora anexu email ne'ebé suspeitu, evita ligasaun ba USB deskoñesidu, troka senha beibeik, no informasaun importante sira seluk ne'ebé sei suporta seguransa iha organizasaun/empreza ida nia laran. Ameasa sira ba Siberseguransa

Ameasa sira ba Siberseguransa Ba sira ne'ebé maka serbisu ho teknolojia no internet, iha ameasa siberseguransa lubuk ida ne'ebé maka tenke hatene hanesan:

·       Malware : maka software ne'ebé maka aat, hanesan spyware, ransomware, virus sira, no worm sira. Ida-ne'e ativa bainhira utilizadór ida klika iha ligasaun ka aneksu ne'ebé maka orienta utilizadór atu instala software ne'ebé maka aat.

·       DoS (Negasaun ba Servisu) : Ida-ne'e maka tipu atake sibernétiku ida ne'ebé maka prevene komputadór ka rede ida atu hatán ba pedidu sira. Distributed DoS (DDoS) halo buat ne'ebé hanesan, maibé atake ne'e mai hosi rede komputadór nia laran. Atake DDoS ida bele halakon bandwidth utilizadór nian no kauza lakon ligasaun servidór nian. Se la atende lalais, vítima nia software no hardware bele hetan estragu permanente.

·       Phishing : Atake phishing sira hala'o uza komunikasaun falsu sira, hanesan email sira, hodi lohi destinatáriu sira hodi loke no ezekuta instrusaun sira ne'ebé maka iha laran. Instrusaun sira-ne'e bele inklui fornese senha sira ka númeru kartaun kréditu nian. Objetivu husi phishing maka atu na'ok vítima nia dadus sensivel ka instala malware iha sira nia dispozitivu. Ida-ne'e sei hamosu prejuízu ba vítima. Aleinde ezemplu ameasa sira ne'ebé temi iha leten, iha tipu ameasa siberseguransa barak seluk. Sira nia númeru sei kontinua aumenta tinan ba tinan tanba teknolojia avansa no protesaun seguransa sira hadi'a.

Maneira hametin seguransa sibernétika

Aplika patch seguransa no atualizasaun sira ba ita-boot nia sistema operasaun no software. Ida-ne'e bele ajuda taka vulnerabilidade rede nian ne'ebé maka hacker sira dalabarak esplora. Uza senha sira ne'ebé forte. Hacker barak hetan asesu ho susesu ba rede sira hodi adivina senha no naran utilizadór sira. Evita ida-ne'e hodi uza senha sira no naran utilizadór sira ne'ebé susar atu adivina. Keta haluha atu troka ita-boot nia liafuan-xave sira beibeik atu prevene vazamentu sira. Uza Autentikasaun Multi-Fatór (MFA) ba protesaun adisionál. Eduka sira iha ita-boot nia servisu fatin kona-ba perigu sira hosi phishing. Uza programa antivirus ida no asegura katak ida-ne'e funsiona ho di'ak.

Ida ne'e maka buat importante sira ne'ebé ita-boot presiza hatene kona-ba siberseguransa, nia tipu sira, no oinsá atu hadi'a ita-boot nia seguransa hodi proteje ita-boot nia an hosi nia perigu sira.

Comments

Popular posts from this blog

WINDOWS

ESPERANSA DEZENVOLVIMENTU SIENSIA TEKNOLOJIA TIMOR - LESTE IHA FUTURU

DATABASE